Från minnesvärd stafetthelg till Rovaniemi

Det blev en lika framgångsrik som rolig helg för Falkenlöparna i stafett-FM. Både juniorer, seniorer, lagledare, föräldrar och tränare samlades högt uppe på läktaren och hejade och umgicks.

Själv steg jag rätt osäker in på banan. Det här eftersom gräsallergin plågat mig och jag framför allt själv ställt till det för mig genom att försöka träna för ivrigt med tanke på pollenläget och den tröga känslan i kroppen. Det var ändå kul att ha stafetten på 4x800 meter framför mig för jag litade på de andra i laget och att vi tillsammans skulle kunna vinna stafetten.

4x800m: Zenitha, Sandra, jag och Nathalie. Fotograf: Annika Blomqvist.

Sandra, jag, Nathalie och Zenitha - alla gjorde vi stabila insatser och det bar oss till guld. Några dagar i ett kallt och regnigt Vasa hade gjort susen för egen del. Jag inledde med en bra känsla, var smått förvånad att andningen fortfarande fungerade efter första varvet och varje hundra meter efter det både vågade och kunde jag trycka på mera. Det gav mig dubbel glädje efter vår prestation. Att Falkenkillarna därefter vinner herrstafetten på 4x800 meter förhöjde glädjen i kvadrat!

Falkenstarkt. Foto: Annika Blomqvist.

Det roliga fortsatte på söndagen med 4x400 meter för egen del. Det som för länge sen var min huvudsträcka borde ha känts nervöst men jag kände mig bara avslappnad och glad. Även i den här stafetten gjorde Zenitha, Elin och Nathalie fina insatser och vi vann B-heatet, och kom på 10:e plats allt som allt. Ett mycket starkt år på damernas 4x400 meter med hela tre heat!

Elin ger över pinnen efter andra sträckan på 4 x 400 m. Foto: Annika Blomqvist.

Väl hemma i Vasa började jag packa för en dryg veckas vistelse i Rovaniemi. I tisdags hoppade jag och cykeln på tåget, och även om gräspollennivån till en början legat på mellannivå och jag haft tydliga symptom, har läget blivit bättre när det regnat. Det här borde också kännas i löpningen så småningom och jag hoppas få till några riktigt bra pass innan det är dags att tåga hemåt igen.

Här finns i övrigt allt man behöver som idrottare. Jag bor i en liten lägenhet, har både gym och idrottsplaner på vettigt cykelavstånd och det finns fina grusstigar utan stora backar att springa längs. Det känns som rätt upplägg med tanke på kommande Finska Mästerskap. Visst känns det trist att inte tävla i Elittävlingarna och att tävla är den bästa formhöjaren, men bara jag får träna frisk ska jag nog känna mig redo för Kalevaspelen! Regniga hälsningar!

Gröna banor vid RoPS hemmaarena i Rovaniemi centrum.