Träning i Flagstaff

För en vecka sen landade jag i Phoenix i Arizona och har nu hunnit skaffa mig en uppfattning om höghöjdslägret i Flagstaff. Flagstaff är en vacker plats med många löpstigar och jag trivs mycket bra. Det är första gången jag är i USA och jag kunde skriva om alla möjliga detaljer jag fastnat vid, bland annat när det kommer till trafiken, människorna, naturen, omgivningen, maten och vädret. Men för att låta bli att skriva ner en hel bok, låter jag olika små saker som fascinerar mig förbli på min egen hårdskiva.

En av Flagstaffs löpbanor.

Att träna på höghöjd lär vara utmanande, speciellt för den som är ovan. Jag hade förberett mig på hemsk känsla och träningspass med pinsamt sakta fart och hög puls. Mina fördomar har visserligen delvis besannats – jag har inte sprungit med hård fart på någon form av träningspass ännu, men lägret har inte heller fått den tröga start jag hade förväntat mig. Benen är inte extremt tunga, löpningen är inte omöjlig. Det är tungt men på ett konstigt sätt, och i alla fall i nuläget känns det som att jag gott kan lära mig leva med den här träningskänslan. Återstår att se hur de hårdare passen börjar flyta på.

Solen i ögonen och morgonstretch.

Dagarna har främst gått ut på att träna, äta, arbeta och vila, men jag har också hunnit bekanta mig lite med omgivningen, och då inte bara genom löpning. Vi tog en tur till Walnut Canyon som ligger här i närheten. Man får gå runt i en del av kanjonen och lära sig om Sinagua–folket som tvingades bosätta sig i minst sagt utmanande förhållanden från och med 600-talet.

Walnut Canyon.

Sinaqua grävde in sina hus i kanjonens väggar, och bostäderna fanns på olika nivåer (våningar) längs bergssluttningen. Vatten rann tidvis nere i kanjonen, och man lärde sig att konservera snö och vatten (i stora rum i berget) och att hantera torrperioder. Förutom att gå i många trappor, se fantastiska vyer och de märkliga bergsväggarna, kunde man längs rutten i lagom doser läsa om djur- och växtliv, om folket som bott där och om hur kanjonen fått den form den har idag. Helt klart värt ett besök!

Förutom trevliga stigar i småbackig terräng, som löper både genom staden och långt utanför, kan man ta sig ett tripp upp till Buffalo Park där det öppna landskapet med berget Mount Elden ger ett mäktigt intryck. Förutom Elden ses längre bort bergskedjan San Francisco Peaks med den högsta snöbeklädda toppen Humphreys Peak. De här bergen kan ses från många platser i Flagstaff och det ger staden ett mäktigt intryck, till exempel när man sitter i bilen på väg till mataffären.

 

Entré till Buffalo Park.

Jag springer vidare här och är redo för flera både roliga och hemska träningar och andra upplevelser. Hoppas våren så småningom tar fart även i Finland!