Hur som helst, det hade varit ett tag sedan jag tävlat och jag tänkte att det säkert går att kapa någon sekund till nästa tävling. Min andra chans kom i Watford på onsdag kväll. Arrangörerna av British Milers Club hade reserverat 35 minuter för tre 800 meterslopp och lika många 1500 meter. Med endast tre deltagare på damernas 1500 kändes det lite tamt, men jag visste att vi var någorlunda jämna, med en tjej som varit några placeringar högre än mig förra tävlingen.
Farten blev för min del rätt jämn varje 500 meter, vilket gjorde resan behagligare än lördagens lopp. Självförtroende saknades men jag höll ihop och bättrade på årsbästat till 4.20,12. Det var viktigt mentalt att få det här loppet! Jag har varit illa rädd att både kropp och knopp inlett semester innan säsongen ens är över - för att säsongen gått så trögt av olika orsaker.
Nu känns det ändå fint att ha några chanser kvar att tävla. Det återstår att se hur återhämtningen fungerar med allt resande och tävlande, men redan på lördag får jag springa 800 meter i Lappeenranta. Sen är förstås förhoppningen att få en plats på 1500 meter till Finland-Sverigelandskampen i Tammerfors. Om det varit trögt att tagga till inför tävlingarna, lär det inte vara något problem där! Jag hoppas få avsluta säsongen tillsammans med landslaget!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar